Årets första

Då var årets första pass gjort. Jag har laddat länge för det här nu. De senaste dagarna har det ryckt ordentligt i benen. Jag har sneglat på de numera rätt insprugna skorna.
Men idag. Då fick jag dra på dem och sticka ut.

Det blev ett kort pass. Bara 3km (13.52.98). Det var mest för att testa hur vader och fötter känns. Resultatet blev lite blandat. Jag höll mig på skogsvägar. För att få så mjukt underlag som möjligt. Det var en del människor ute. Några motionärer som joggade. Jag skrattade lite för mig själv. Antog att det var de som ger sig själva nyårslöftet att börja träna. Motionera. De brukar synas ute några veckor efter nyår. Sedan försvinner de igen. Och kommer inte fram förren i maj. När gatorna blir torra och solen kommer fram.

I alla fall. Vaden kändes väldigt bra. Den ska jag nog inte ha några större problem med numera. Foten däremot. Den där förbannade stressfraktursfoten. Kändes inte lika bra. Men samtidigt. Tidigare har foten blivit bättre och bättre, dessto mer jag kör.
Så i morgon blir det ett nytt pass. Så får vi se hur foten känns då.

Annars är det ovant att springa. Rytmen är borta. Och ett tydligt teckan är att det känns bra ena sekunden och väldigt tungt nästa. Och sedan bra igen. Men det är bara köra. Pass efter pass. Om några dagar. Någon vecka. Sitter rytmen där den ska.