Intervallpasset då. Det blev inget bra pass. Jag har någon psykologisk block när det gäller dessa tusingar. Jag kör hellre 30-40km distans än tusingar. Tyvärr ger det inte samma effekt träningsmässigt, så jag har inte så stort val.
Började köra intervallerna i alla fall. Efter 4km uppvärming och stretching.
Första låg på 3.30.36 och det kändes. Tänkte att jag skulle sänka farten på nästan för att orka fler. Efter andra visar klockan på 3.27.62. Där var det kört.
Tidigare när jag körde dessa intervaller så har det inte körts så hårt med distans mellan intervallpassen. Då går det att mala på ett flertal i lägre fart. Eftersom farten och snabbheten är minimal. Kanske 3.45-3.50. Men nu går det att springa på snabbare, men uthålligheten på de farterna finns inte. Ännu.
Efter de två loppen tvingade jag mig själv att köra 3x500m också. Med samma vila. (1'). Tiderna blev 1.44.41 - 1.42.35. - 1.43.86.
Inget bra pass igår alltså. Där jag avslutade med 6,5km nerjogg i lugnt tempo. Medan jag väntade på att bror skulle klara av sina 10x1000m på ett snitt under 3.10.
Jag får ta renavch nästa vecka. Och imorgon, då det ska bli ett extra insatt intervallpass i skogen. med 4'lopp med 1' joggvila mellan.
Idag blev det 13km (55.43.35) i lagom tempo. Mer finns inte att säga. 8 pass i rad nu. Det känns i kropp och vader.
torsdag, mars 29, 2007
tisdag, mars 27, 2007
Med våren kommer formen?
Det fortsätter att rulla på bra med träningen. Och det går ännu lite lättare nu när solen och värmen tittar fram över de höga träden som omsluter skogsvägen.
Igår fick jag sällskap av bror. 18km (1.21.01.23) i skön 4.30/km fart. Kanske var det t.o.m lite längre än 18km, för det kändes som att det gick lite snabbare. Sista km gick på 3.58.28.
Benen var pigga och humöret var okej för löpning. Insåg redan efter 3km att det gick fort och var rädd att jag skulle stumna ordentligt några km senare. Men farten höls hela vägen och höjden snarare mot slutet. För första gången var jag nog initiativtagare till fartökningarna.
I dag var det bara lätt jogg. 9km (41.04.71) i spåret. Försökte slappna av ordentligt och bara jogga runt. Det gick inte riktigt, vilket tiden visar. Men ändå ett relativt kort och avslappnat pass. Mest för att röra lite på mig efter det hårdare passet igår. Och inför intervallpasset i morgon.
Ska avsluta med att citera Oskar Käck och hans syn på sina arbetsrutiner och morgonjogg:
"Rutinerna kring jobbet fungerar bättre och bättre och numera känns 30 mil i bil ungefär som 40min morgonjogg dvs. något man grämer sig för lite innan man stigit upp ur sängen men när man väl kommit igång hinner man knappt reflektera innan man är framme..."
(http://www.oskark.com/)
Jag kan bara instämma.
Igår fick jag sällskap av bror. 18km (1.21.01.23) i skön 4.30/km fart. Kanske var det t.o.m lite längre än 18km, för det kändes som att det gick lite snabbare. Sista km gick på 3.58.28.
Benen var pigga och humöret var okej för löpning. Insåg redan efter 3km att det gick fort och var rädd att jag skulle stumna ordentligt några km senare. Men farten höls hela vägen och höjden snarare mot slutet. För första gången var jag nog initiativtagare till fartökningarna.
I dag var det bara lätt jogg. 9km (41.04.71) i spåret. Försökte slappna av ordentligt och bara jogga runt. Det gick inte riktigt, vilket tiden visar. Men ändå ett relativt kort och avslappnat pass. Mest för att röra lite på mig efter det hårdare passet igår. Och inför intervallpasset i morgon.
Ska avsluta med att citera Oskar Käck och hans syn på sina arbetsrutiner och morgonjogg:
"Rutinerna kring jobbet fungerar bättre och bättre och numera känns 30 mil i bil ungefär som 40min morgonjogg dvs. något man grämer sig för lite innan man stigit upp ur sängen men när man väl kommit igång hinner man knappt reflektera innan man är framme..."
(http://www.oskark.com/)
Jag kan bara instämma.
söndag, mars 25, 2007
Vecka 12 - 92 km - 6 pass
Nu var det avklarat. Det blev t.o.m 92 km den här veckan. Efter att ha stapplat runt ett 10km (44.37.70) pass igår. Där farten var förvånandsvärt hög med tanke på hur katastrofalt dåligt det kändes. Det var inte bara benen, utan hela kroppen som var helt slut.
Idag kändes det lite bättre. 16km (1.17.16.24) blev det. Sprang från Sollentuna till Väsby. Fina vägar längs norrviken. Synd att man inte är så pass pigg eller är motionär så man kan njuta av utsikten och lugnet där nere vid vattnet. Började passet med stela ben och en fruktansvärd huvudvärk. Men efter några km försvann det hela och det var bara att mala på.
Anledningen nu då. Att det skulle bli 91km i stället för 90km. Jag har en topplista med de 10 bästa veckorna. Mängdmässigt. Och 10:e platsen är just, eller var kanske man ska säga, 90km. Den här veckan kom alltså in på den listan, och det var bra länge sedan jag var nära den.
1. 114km v.15 2006 (11 pass)
2. 110km
3. 106 km
4. 105,5 km
5. 101 km
6.101 km
7. 100km
8. 96km
9. 95km
10. 92 km v.12 2007 (6 pass)
En bra vecka alltså. 92km på 6 pass. Nästa vecka blir det intervaller igen. Tusingar. Och en mängd på ca. 80km.
Det känns bra nu. Riktigt roligt och oftast går det lätt att ta sig ut på passen. Hoppas jag kan fortsätta så här nu. Hålla mig både skadefri och sjukdomsfri.
Idag kändes det lite bättre. 16km (1.17.16.24) blev det. Sprang från Sollentuna till Väsby. Fina vägar längs norrviken. Synd att man inte är så pass pigg eller är motionär så man kan njuta av utsikten och lugnet där nere vid vattnet. Började passet med stela ben och en fruktansvärd huvudvärk. Men efter några km försvann det hela och det var bara att mala på.
Anledningen nu då. Att det skulle bli 91km i stället för 90km. Jag har en topplista med de 10 bästa veckorna. Mängdmässigt. Och 10:e platsen är just, eller var kanske man ska säga, 90km. Den här veckan kom alltså in på den listan, och det var bra länge sedan jag var nära den.
1. 114km v.15 2006 (11 pass)
2. 110km
3. 106 km
4. 105,5 km
5. 101 km
6.101 km
7. 100km
8. 96km
9. 95km
10. 92 km v.12 2007 (6 pass)
En bra vecka alltså. 92km på 6 pass. Nästa vecka blir det intervaller igen. Tusingar. Och en mängd på ca. 80km.
Det känns bra nu. Riktigt roligt och oftast går det lätt att ta sig ut på passen. Hoppas jag kan fortsätta så här nu. Hålla mig både skadefri och sjukdomsfri.
fredag, mars 23, 2007
20 sköna och två as
Tisdag. Då blev det 16 km. (1.12.14.83). Ett skönt pass i mörkret. Höjde tempot lite mot slutet och hade 4.06.72 på sista km.
Onsdag blev äntligen en vilodag. Det kändes rätt att ta den där. Och även om jag inte velat så hade jag inget val. Jag satt i möte hela kvällen. Men det var välbehövlig. Inte minst psykologiskt.
Torsdag. Då var det bara att starta upp en ny serie med pass. 14 km (1.07.13.10). Och det var lätta steg. Kunde blivit längre men kände att jag inte ville lägga på förmycket med tanke på dagens långpass.
Och så var vi framme vid dagens pass. Fick sällskap av bror. Och det var viktigt. Tog vägarna bort mot storstan. Passerade en messa stationer. Tunnlar. Polishögskolan. Golfbanan vid Ulriksdal. Och vid Järva krog var det dags att vända. Då hade vi kört 10km. Lungorna och benen kände sig fortfarande oberörda. Men det skulle de inte göra så länge till. Efter 13-14km började det kännas lite i benen. Men ändå inte alls så farligt som jag var rädd för inför passet. Tempot höjdes lite när viljan att komma hem blev för hög. Och då började det kännas bättre. Konstigt hur det där fungerar. Lättare ben vid högre tempo.
Vid 20km. D.v.s nästan hemma. Blev det en liten extra sväng på 2km. Det var där helvetet började. Jag vet inte om det var psykologiskt. Att vara så nära hemma och behövs springa förbi. Eller om det var de 2 milen som tog ut sin rätt. Men tungt blev det.
Totalt alltså 22km (1.47.05.58). Det längsta passet på länge. Väldigt väldigt länge. Minst 2 år. Har haft en hel del 20km pass. Men varje km räknas.
Börjar närma mig de utsatts 91km. Och ni börjar närma er förklaringen till den där "extra" km.
Onsdag blev äntligen en vilodag. Det kändes rätt att ta den där. Och även om jag inte velat så hade jag inget val. Jag satt i möte hela kvällen. Men det var välbehövlig. Inte minst psykologiskt.
Torsdag. Då var det bara att starta upp en ny serie med pass. 14 km (1.07.13.10). Och det var lätta steg. Kunde blivit längre men kände att jag inte ville lägga på förmycket med tanke på dagens långpass.
Och så var vi framme vid dagens pass. Fick sällskap av bror. Och det var viktigt. Tog vägarna bort mot storstan. Passerade en messa stationer. Tunnlar. Polishögskolan. Golfbanan vid Ulriksdal. Och vid Järva krog var det dags att vända. Då hade vi kört 10km. Lungorna och benen kände sig fortfarande oberörda. Men det skulle de inte göra så länge till. Efter 13-14km började det kännas lite i benen. Men ändå inte alls så farligt som jag var rädd för inför passet. Tempot höjdes lite när viljan att komma hem blev för hög. Och då började det kännas bättre. Konstigt hur det där fungerar. Lättare ben vid högre tempo.
Vid 20km. D.v.s nästan hemma. Blev det en liten extra sväng på 2km. Det var där helvetet började. Jag vet inte om det var psykologiskt. Att vara så nära hemma och behövs springa förbi. Eller om det var de 2 milen som tog ut sin rätt. Men tungt blev det.
Totalt alltså 22km (1.47.05.58). Det längsta passet på länge. Väldigt väldigt länge. Minst 2 år. Har haft en hel del 20km pass. Men varje km räknas.
Börjar närma mig de utsatts 91km. Och ni börjar närma er förklaringen till den där "extra" km.
måndag, mars 19, 2007
Dagen efter
Tävlingsnerverna har lagt sig och jag har njutit färdigt av 80km veckan. Nu är det månad och nya tag. 91 km ska det bli den här veckan. Och det finns faktiskt en väldigt enkel förklaring till varför det just är 91 km och inte 90km. Men den tar jag någon annan gång. Kanske när jag börjar närma mig målet.
Idag var det härligt snöblandatregn igen. Och motivationen fanns verkligen inte. Men det var bara att köra över viljan att stanna inne. Det gäller bara att inte börja diskutera i huvudet. Dessto mer inre diskussion, dessto svårare blir det att komma ut. Så jag drog på mig kläderna och stack iväg.
14 km (1.06.01.47) blev det. I lugnt behagligt tempo. Benen kändes bra med tanke på tävlingen igår. Och även vaden kändes helt okej. Inget som blivit sämre efter det snabbare loppet i alla fall.
Idag var det härligt snöblandatregn igen. Och motivationen fanns verkligen inte. Men det var bara att köra över viljan att stanna inne. Det gäller bara att inte börja diskutera i huvudet. Dessto mer inre diskussion, dessto svårare blir det att komma ut. Så jag drog på mig kläderna och stack iväg.
14 km (1.06.01.47) blev det. I lugnt behagligt tempo. Benen kändes bra med tanke på tävlingen igår. Och även vaden kändes helt okej. Inget som blivit sämre efter det snabbare loppet i alla fall.
Bara några meter kvar innan mållinjen i
gårdagens Två Sjöar Runt.
Och steget ser fortfarande spänstigt ut.
söndag, mars 18, 2007
Vecka 11 - 6 pass - 80km
Steg upp i morse och tittade ut genom fönstret. Snöblandatregn. Skitkul. Det var bara att ändra lite på tävlingskläderna och på packningen. Sedan bar det iväg. Och efter några felåkningar så var man framme vid Två sjöar runt. (5700m)
Kändes helt okej på uppvärmningen. Vaden besvärade ytterst lite och steget kändes lätt. Nu behöver inte det vara ett gott tecken. Men ändå. Dessväre var jag kall och blöt rätt snabbt också.
Bestämde mig för att ta det lugnt i starten. Inte rusa iväg utan långsamt öka. Första biten består av en lång backe så det var efter den jag hade tänkt att öka i såna fall.
Starten gick och jag låg plötsligt med i täten. Efter backen kändes det bra och jag låg med där framme. Missade dessväre första km skylten men efter 2km hade jag 7.09.55. Och det kändes bra.
Jag kom förbi en efter en och tog mig efter halva loppet upp på en 7:e plats. Vilket till slut också blev min slutplacering. Tredje km gick på 3.50.55 och fjärde på 3.57.73, Därefter mattades tempot lite. Benen stumnade till lite. Jag låg i ett vakum. Långt till 6:an och långt till 8:an. 4.16.09 gick 5:e km på. Och de avslutande 700m på 3.20.34. Vden kändes bra i stort sätt hela loppet. Men så fort jag stannade efter blev det mera märkbart. Och under nerjoggen ömmade det rejält.
Hade innan loppet hoppats på en tid precis under 25'. Och fick en sluttid på 22.34.26. Över förväntan alltså. Och en 7:e plats av 142 deltagare. Det får anses som en godkänd debut. Nu är visserligen inte tiden något att skryta med direkt, det ska kunna putstas ett flertal minuter. Men med tanke på de passen jag kört i början på året är det okej. Det märktes under loppet. Andningen var inga problem alls. Men det gick inte att få igång den där extra växeln. Jag har inte kört intervaller sedan årsskiftet och det är det som behövs för att kunna få till de där lite snabbare km-tiderna.
Men det kommer. Ingen tvekan om den saken. Terräng-DM arrangeras av Väsby och Vallentuna i år. Går av stapeln 22 april. Tar beslut lite senare om jag kommer att medverka.
Den här veckan blev det 6 pass igen och en totalmängd på 80km. Helt okej.
Nästa vecka blir en mängdvecka. 91km på 6 pass. Full fart frammåt!
Resultat från tävlingspremiären
Kändes helt okej på uppvärmningen. Vaden besvärade ytterst lite och steget kändes lätt. Nu behöver inte det vara ett gott tecken. Men ändå. Dessväre var jag kall och blöt rätt snabbt också.
Bestämde mig för att ta det lugnt i starten. Inte rusa iväg utan långsamt öka. Första biten består av en lång backe så det var efter den jag hade tänkt att öka i såna fall.
Starten gick och jag låg plötsligt med i täten. Efter backen kändes det bra och jag låg med där framme. Missade dessväre första km skylten men efter 2km hade jag 7.09.55. Och det kändes bra.
Jag kom förbi en efter en och tog mig efter halva loppet upp på en 7:e plats. Vilket till slut också blev min slutplacering. Tredje km gick på 3.50.55 och fjärde på 3.57.73, Därefter mattades tempot lite. Benen stumnade till lite. Jag låg i ett vakum. Långt till 6:an och långt till 8:an. 4.16.09 gick 5:e km på. Och de avslutande 700m på 3.20.34. Vden kändes bra i stort sätt hela loppet. Men så fort jag stannade efter blev det mera märkbart. Och under nerjoggen ömmade det rejält.
Hade innan loppet hoppats på en tid precis under 25'. Och fick en sluttid på 22.34.26. Över förväntan alltså. Och en 7:e plats av 142 deltagare. Det får anses som en godkänd debut. Nu är visserligen inte tiden något att skryta med direkt, det ska kunna putstas ett flertal minuter. Men med tanke på de passen jag kört i början på året är det okej. Det märktes under loppet. Andningen var inga problem alls. Men det gick inte att få igång den där extra växeln. Jag har inte kört intervaller sedan årsskiftet och det är det som behövs för att kunna få till de där lite snabbare km-tiderna.
Men det kommer. Ingen tvekan om den saken. Terräng-DM arrangeras av Väsby och Vallentuna i år. Går av stapeln 22 april. Tar beslut lite senare om jag kommer att medverka.
Den här veckan blev det 6 pass igen och en totalmängd på 80km. Helt okej.
Nästa vecka blir en mängdvecka. 91km på 6 pass. Full fart frammåt!
Resultat från tävlingspremiären
lördag, mars 17, 2007
Ett sista pass
Nu var det sista passet inför morgondagens tävlingspremiär avklarat. Och jag fick i stort sätt de svaren jag vill få ut av det passet. 12 km (55.50.15) tillsammans med bror blev det. Ett väldigt lugnt pass där vi kunde springa och prata hela vägen.
Började i skogen och med en ömmande vad. Men efter 4-5km blev smärtan mindre och mindre i vaden och efter ca 6km var den borta. Så andra halvan av passet kändes riktigt riktigt bra.
Visserligen kanske vaden mest domnade bort. Och det är inget långsiktig lösning på skadan. men med tanke på tävlingen i morgon kändes det ändå väldigt bra. Efter racet i morgon får jag ta en funderare och se hur jag ska gå vidare med det där. Nu har träningen gått så fruktansvärt bra de senaste två veckorna. Så det skulle vara riktigt bedrövligt att behöva hålla upp igen. Just nu lutar det åt fortsatt hård träning och en ordentlig knådning hos sjukgymnasten. Så ska det hela nog lösa sig utan vila.
Igår blev det också ett pass. 13km (58.38.40) som inte alls kändes lika bra som dagens. Jag hade visserligen vilat dagen innan och det gjorde att vaden kändes mycket bättre under dagen. Men samtidigt sämre än tidigare i veckan under träningen.
Så. Allt är klart inför imorgon. Nervositeten har inte direkt kommit ännu. Men slår säkerligen in i kväll. Om inte annat finns den där i morgon bitti när jag vaknar. Jag föröker intala mig själv. Det är bara ett räninglopp. Jag har inte tillräckligt med bra pass i benen för att det ska räknas som en riktig tävling. Men det är svårt. Tävling är alltid tävling.
Tävlingspremiär: 1 dag...
Började i skogen och med en ömmande vad. Men efter 4-5km blev smärtan mindre och mindre i vaden och efter ca 6km var den borta. Så andra halvan av passet kändes riktigt riktigt bra.
Visserligen kanske vaden mest domnade bort. Och det är inget långsiktig lösning på skadan. men med tanke på tävlingen i morgon kändes det ändå väldigt bra. Efter racet i morgon får jag ta en funderare och se hur jag ska gå vidare med det där. Nu har träningen gått så fruktansvärt bra de senaste två veckorna. Så det skulle vara riktigt bedrövligt att behöva hålla upp igen. Just nu lutar det åt fortsatt hård träning och en ordentlig knådning hos sjukgymnasten. Så ska det hela nog lösa sig utan vila.
Igår blev det också ett pass. 13km (58.38.40) som inte alls kändes lika bra som dagens. Jag hade visserligen vilat dagen innan och det gjorde att vaden kändes mycket bättre under dagen. Men samtidigt sämre än tidigare i veckan under träningen.
Så. Allt är klart inför imorgon. Nervositeten har inte direkt kommit ännu. Men slår säkerligen in i kväll. Om inte annat finns den där i morgon bitti när jag vaknar. Jag föröker intala mig själv. Det är bara ett räninglopp. Jag har inte tillräckligt med bra pass i benen för att det ska räknas som en riktig tävling. Men det är svårt. Tävling är alltid tävling.
Tävlingspremiär: 1 dag...
onsdag, mars 14, 2007
Riktigt tunga lår
Senaste tiden har det känts bra att sticka iväg och köra passen. Vare sig det är mörkt eller ljust ute. Sent eller tidigt på dagen. Men idag var det inte roligt någonstans. Och jag började leta kryphål för att slippa och ta veckans vilodag idag. Men det gick inte. Jag insåg att det bara var att köra iväg.
Körde vägar längs vattnet. Förbi sollentunavallen, helenelund, silverdal och nästan bort till polishögskolan. Där stannade jag. 7km bort från det varma hemmet. Stretchade vaderna lite. Och kände mig totalt oberörd. Första km kändes låren fruktansvärt tunga och stela men jag envisades med att köra vidare även om jag funderade på att stanna. De tunga benen släppte snabbt.
Efter stretchpausen körde jag hemmåt igen. De 7km. Intalade mig själv om att fortsätta köra lugnt och stilla. Inte börja stressa med tider och avstånd. Och det gick faktiskt bra. Bara lite snabbare på vägen hem. 14 km (1.09.08.45) totalt. I väldigt lugn fart. Kom förbi sollentunavallen igen. Hörde rop och ramsor eka ut. Cha lalala Cha lalala vi håller på Djurgården. Och KÄMPA Djurgården KÄMPA Djurgården. Samt den klassiska Ut med packet! Ut med packet!
Nu blir det vila i morgon. Och det känns välbehövlig. Sedan är det ett 13-14km pass på fredag och ett överdrivet lugnt 12km pass med bror på lördag. Innan det är dags för tävlingspremiären på söndag. För att hålla igång rytmen och benen.
Förra årets resultat är kontrollerande. Den sista hade strax över timmen på 5,7km. Jag borde inte komma sist. Vinnaren hade strax över 20. Det var inte allt för imponerande segertid. Men jag har för få bra pass i benen. Tyvärr.
Tävlingspremiär: 4 dagar...
Körde vägar längs vattnet. Förbi sollentunavallen, helenelund, silverdal och nästan bort till polishögskolan. Där stannade jag. 7km bort från det varma hemmet. Stretchade vaderna lite. Och kände mig totalt oberörd. Första km kändes låren fruktansvärt tunga och stela men jag envisades med att köra vidare även om jag funderade på att stanna. De tunga benen släppte snabbt.
Efter stretchpausen körde jag hemmåt igen. De 7km. Intalade mig själv om att fortsätta köra lugnt och stilla. Inte börja stressa med tider och avstånd. Och det gick faktiskt bra. Bara lite snabbare på vägen hem. 14 km (1.09.08.45) totalt. I väldigt lugn fart. Kom förbi sollentunavallen igen. Hörde rop och ramsor eka ut. Cha lalala Cha lalala vi håller på Djurgården. Och KÄMPA Djurgården KÄMPA Djurgården. Samt den klassiska Ut med packet! Ut med packet!
Nu blir det vila i morgon. Och det känns välbehövlig. Sedan är det ett 13-14km pass på fredag och ett överdrivet lugnt 12km pass med bror på lördag. Innan det är dags för tävlingspremiären på söndag. För att hålla igång rytmen och benen.
Förra årets resultat är kontrollerande. Den sista hade strax över timmen på 5,7km. Jag borde inte komma sist. Vinnaren hade strax över 20. Det var inte allt för imponerande segertid. Men jag har för få bra pass i benen. Tyvärr.
Tävlingspremiär: 4 dagar...
tisdag, mars 13, 2007
Det nalkas premiär
Veckan har börjar bra. 14km (1.06.24.09) igår. Fick sällskap av bror. Det är bra. Även om en del pass är sköna att köra själv. Jag har en tendens att stressa upp mig och bli rädd för att bli trött om jag kör med bror. Men igår gick det bra.
Vaden högg till efter 5' löpning. Men sedan blev det inte smäre. Så med några stretchpauser under rundans gång gick det att genomföra.
Idag var jag lite orolig för vaden. Kanske hade det blivit lite för mycket km senaste tiden. 17 i söndags. 14 igår. Men jag drog på mig kläderna och skorna. De gamla. Och stck iväg i den långsamt sjunkande vårsolen. In i spåret där isarna i stort sätt var helt borta nu. Där de lämnat spår efter rinnande vatten över stigarna.
Vaden kändes lite först 4-5km men blev sedan bättre. En stretchpaus behövdes bara. Totalt blev det 13 km (59.33.81) och då kunde jag trycka på lite mera de sista 3-4 km.
Sista km fick jag ner på 4.04.31 och då var jag i sort sätt uppe på tå som vanligt. Det kändes riktigt bra både i benen och i vaderna.
Så det lovar gott inför helgens permiär. Hade från början ett mål att komma ner mot 20' på 5,7km. Men får inse att jag missade för många pass, speciellt de hårda intervallpassen för att klara det. Det huvudsakliga målet är egentligen att få mig en genomkörare. Det är som ett träningspass. Men mål har man alltid där i bakhuvudet. 25' kanske? Det borde vara rimligt.
Tävlingspremiär: 5 dagar...
Vaden högg till efter 5' löpning. Men sedan blev det inte smäre. Så med några stretchpauser under rundans gång gick det att genomföra.
Idag var jag lite orolig för vaden. Kanske hade det blivit lite för mycket km senaste tiden. 17 i söndags. 14 igår. Men jag drog på mig kläderna och skorna. De gamla. Och stck iväg i den långsamt sjunkande vårsolen. In i spåret där isarna i stort sätt var helt borta nu. Där de lämnat spår efter rinnande vatten över stigarna.
Vaden kändes lite först 4-5km men blev sedan bättre. En stretchpaus behövdes bara. Totalt blev det 13 km (59.33.81) och då kunde jag trycka på lite mera de sista 3-4 km.
Sista km fick jag ner på 4.04.31 och då var jag i sort sätt uppe på tå som vanligt. Det kändes riktigt bra både i benen och i vaderna.
Så det lovar gott inför helgens permiär. Hade från början ett mål att komma ner mot 20' på 5,7km. Men får inse att jag missade för många pass, speciellt de hårda intervallpassen för att klara det. Det huvudsakliga målet är egentligen att få mig en genomkörare. Det är som ett träningspass. Men mål har man alltid där i bakhuvudet. 25' kanske? Det borde vara rimligt.
Tävlingspremiär: 5 dagar...
söndag, mars 11, 2007
Vecka 10 - 6 pass - 67 km
Avslutade veckans träning på ett bra sätt. Fick in ett lite längre pass på 17 km (1.18.13.01). Så jag fick ändå ihop 67 km den här veckan. Det är skapligt med tanke på de senaste veckornas frånvaro.
Tänkte ge mig in i spåret igen. Rösjöspåret som jag brukar mala mycket under de varmare perioderna. Men det blev bara ett varv där. Det var fullt med is på de flesta ställena fortfarande. Så jag kom ut ur spåret och gav mig ut på de torrar asfaltsvägarna. Och malde på 10 km till. De sista 2km var riktigt tunga. Energin från ett glas choklad till frukost var borta. Men det var bara att sega vidare och jag lyckades ändå avsluta sista km på 4.28.21.
Nu återstår det endast en vecka innan första tävlingen är här. En tävling som jag inte kört på 8 år nu. Så det skulle vara trist om jag inte kunde göra det i år heller. Men vaderna känns bättre och bättre. Men jag känner att jag i början på nästa vecka måste ha ett pass där jag kan trycka på lite extra. Så jag kommer upp på tårna ordentligt. För det kommer jag behöva göra på tävlingen. Men som sagt, det känns bättre och bättre. Så jag har fortsatt goda förhoppningar över att jag ska kunan tävla utan att bli störd av någon skada.
Nästa vecka är det alltså tävling. Men jag lättar inte på träningen för det. Tävlingen är utan betydelse. mera som träning och test av form. Så närmare 80 km nästa vecka är målet.
Tänkte ge mig in i spåret igen. Rösjöspåret som jag brukar mala mycket under de varmare perioderna. Men det blev bara ett varv där. Det var fullt med is på de flesta ställena fortfarande. Så jag kom ut ur spåret och gav mig ut på de torrar asfaltsvägarna. Och malde på 10 km till. De sista 2km var riktigt tunga. Energin från ett glas choklad till frukost var borta. Men det var bara att sega vidare och jag lyckades ändå avsluta sista km på 4.28.21.
Nu återstår det endast en vecka innan första tävlingen är här. En tävling som jag inte kört på 8 år nu. Så det skulle vara trist om jag inte kunde göra det i år heller. Men vaderna känns bättre och bättre. Men jag känner att jag i början på nästa vecka måste ha ett pass där jag kan trycka på lite extra. Så jag kommer upp på tårna ordentligt. För det kommer jag behöva göra på tävlingen. Men som sagt, det känns bättre och bättre. Så jag har fortsatt goda förhoppningar över att jag ska kunan tävla utan att bli störd av någon skada.
Nästa vecka är det alltså tävling. Men jag lättar inte på träningen för det. Tävlingen är utan betydelse. mera som träning och test av form. Så närmare 80 km nästa vecka är målet.
lördag, mars 10, 2007
Effektiv massage
Det har gått fortsatt bra med träningen under veckan. Vaden blir bättre och bättre för varje pass. Och jag har inte behövs vila eller korta ner pass p.g.a ömheten i den. Det har blivit mycket stretching, tåhäv och massage.
Så det känns rätt bra för tillfället. Och när vädret är som det är. Då blir det ännu bättre.
I onsdags var det planerat vila. Men när middagen nästan var klar började något slags samvete slå till. Jag missade ett antal pass förra veckan. Alltså måste jag köra nu också. Även om vaden gör ont. Så jag drog på mig träningskläderna snabbt och stack i väg. 2 km (9.43.00) blev det.
5.02.25 och 4.40.75 gick de två korta på. Ordentligt med stretch efter det.
I torsdags blev det 12 km (57.51.19). Där vaden kändes riktigt bra första 8km. Sedan högg det till lite. Stretch och massage efter.
I fredags blev det vila på riktigt. Även om 2 km knappt räknas som pass så kändes det viktigt att få in en hel vilodag den här veckan.
I dag rullade jag ut ur sängen och ner i träningskläderna på en gång. Nytvättade och lätta. Tur att kläderna var lätta. För benen var riktigt tunga. 12 km (55.13.57) blev det i morgonsolen. Där jag fick sällskap och ibland lite draghjälp av Flickan från landet i norr.
Vaden kändes bättre idag så jag har goda förhoppningar om att det ska kunna gå att springa ordentligt i början på nästa vecka.
Än så länge är det fortfarande ett löpsteg jag inte brukar ha. Det är mycket hällöpning och jag vågar inte riktigt studsa fram på tårna eller trycka på i stegen. Men det kommer. Hoppas jag. I morgon rundas veckan av och det blir runt 12-15 km. Vilket skapar en vecka lite över 60km. Får anses som godkänt med tanke på att jag förlorade i stort sätt två veckors träning innan dess med förkylningar, skavsår och vadproblem.
Tävlingspremiär: 8 dagar...
Så det känns rätt bra för tillfället. Och när vädret är som det är. Då blir det ännu bättre.
I onsdags var det planerat vila. Men när middagen nästan var klar började något slags samvete slå till. Jag missade ett antal pass förra veckan. Alltså måste jag köra nu också. Även om vaden gör ont. Så jag drog på mig träningskläderna snabbt och stack i väg. 2 km (9.43.00) blev det.
5.02.25 och 4.40.75 gick de två korta på. Ordentligt med stretch efter det.
I torsdags blev det 12 km (57.51.19). Där vaden kändes riktigt bra första 8km. Sedan högg det till lite. Stretch och massage efter.
I fredags blev det vila på riktigt. Även om 2 km knappt räknas som pass så kändes det viktigt att få in en hel vilodag den här veckan.
I dag rullade jag ut ur sängen och ner i träningskläderna på en gång. Nytvättade och lätta. Tur att kläderna var lätta. För benen var riktigt tunga. 12 km (55.13.57) blev det i morgonsolen. Där jag fick sällskap och ibland lite draghjälp av Flickan från landet i norr.
Vaden kändes bättre idag så jag har goda förhoppningar om att det ska kunna gå att springa ordentligt i början på nästa vecka.
Än så länge är det fortfarande ett löpsteg jag inte brukar ha. Det är mycket hällöpning och jag vågar inte riktigt studsa fram på tårna eller trycka på i stegen. Men det kommer. Hoppas jag. I morgon rundas veckan av och det blir runt 12-15 km. Vilket skapar en vecka lite över 60km. Får anses som godkänt med tanke på att jag förlorade i stort sätt två veckors träning innan dess med förkylningar, skavsår och vadproblem.
Tävlingspremiär: 8 dagar...
tisdag, mars 06, 2007
12 dagar kvar
12 km (58.17.99). Det fortsätter att vara lite ömt i höger vad. Det är lite smått frustrerande när det inte gör så ont att man måste vila. Samtidigt känns det tillräckligt för att man inte vågar trycka på för mycket.
Den närmsta passen blir det mycket hällöpning. Det känns lite bättre då. Har märkt att det är en svullnad precis under knävecket. Antagligen blodsamling eller vattensamling. Eller en knut på muskeln. Förjävligt är det i vilket fall som helst.
Tävlingspremiär: 12 dagar...
Den närmsta passen blir det mycket hällöpning. Det känns lite bättre då. Har märkt att det är en svullnad precis under knävecket. Antagligen blodsamling eller vattensamling. Eller en knut på muskeln. Förjävligt är det i vilket fall som helst.
Tävlingspremiär: 12 dagar...
måndag, mars 05, 2007
Vecka 9 - 1 pass - 10 km
Nej. Det kanske inte blev som jag tänkt. Inte den här gången heller. Efter den dåliga träningen under v.8 skulle v.9 bli betydligt bättre. Det blev det inte. Det blev t.o.m sämre.
Ett pass på 10 km. Det var det ända.
Under det passet högg det till lite i höger vad och det har kännts lite i den under veckan. Och gör fortfarande det.
Efter det passet började halsen bli dålig. Och det tog ett par dagar för den att bli bra. Så jag passade på att vila både vad och hals resten av veckan.
Nu är det ny vecka. Och jag testade vaden idag. 12 km (55.12.17). Det kändes okej. Inte mer än så. Det ömmar lite längst upp på den. Precis under knävecket och sedan lite neråt längs insidan av vadmuskeln.
Men efter två stretchpauser under passet så gick det ändå hyggligt att köra hela sträckan i lagom lugn fart. I morgon blir det pass igen. Ungefär liknande som idag. 10-12 någonting.
Ett pass på 10 km. Det var det ända.
Under det passet högg det till lite i höger vad och det har kännts lite i den under veckan. Och gör fortfarande det.
Efter det passet började halsen bli dålig. Och det tog ett par dagar för den att bli bra. Så jag passade på att vila både vad och hals resten av veckan.
Nu är det ny vecka. Och jag testade vaden idag. 12 km (55.12.17). Det kändes okej. Inte mer än så. Det ömmar lite längst upp på den. Precis under knävecket och sedan lite neråt längs insidan av vadmuskeln.
Men efter två stretchpauser under passet så gick det ändå hyggligt att köra hela sträckan i lagom lugn fart. I morgon blir det pass igen. Ungefär liknande som idag. 10-12 någonting.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
