torsdag, juli 26, 2007

Fortsatt cykling.

Jag fortsätter flyga fram på cykeln. Senaste dagarna har jag även tagit mig ut på Järvafältet. Fick ihop en 31km runda i lördags.
Jag har varvat cykling och styrketräning. Fick order om att inte cykla för mycket i början. Vet inte om jag kan påstå att jag följt det. Men efter att det börjat kännas lite i knäna så får det bli lite mera styrka närmsta dagarna.

Det passar utmärkt eftersom jag åker i väg några dagar nu. Men när jag återvänder i början på nästa vecka så fortsätter jag med cyklingen. Tyvärr blir det även fortsättningsvis på en mountainbike.

Hälsenan har blivit bättre. Hade några dagar förra veckan där jag inte kände något alls vid beröring. Jag vet inte vad det beror på. Kanske att jag vilat ett bra tag, inte gått i mina vanliga vardagsskor, börjat träna och få lite mera blodcirkulation i kroppen eller något annat. Bra är det i alla fall och det skapar hopp.

Känner inte alls samma njutelse av att cykla som jag gjorde med att springa. Jag kan inte riktigt köa slut på mig själv med cykeln. Jag kan bli helt slut under själva passet, men några minuter efter är jag pigg igen. Det är något av det jag saknar mest av allt med löpningen. Känslan att vara helt slutkörd. Att lägga sig i sängen och vara utmattad av träningen. Och tänka att snart, snart är det dags för ett nytt pass. Och så somna med ett leende på läpparna.

onsdag, juli 18, 2007

35 km på två dagar

Efter en månad gick det inte riktigt att bara sitta still längre. Hälsenan gör fortfarande lika ont, jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den.
Men jag började i stället plocka fram cykeln och bar ner den för alla trappor. Ut på gatan och upp på sadeln. Det är en mountaionbike, så jag vet inte hur pass snabbt och vart man riktigt ska cykla med den. Men jag körde på skogs och asfaltsvägar mellan Väsby och Sollentuna. 17,5km blev det. (48.19.34) och samma sträcka idag (45.40.61).

Skönt att få upp pulsen lite igen och känna sig lite svettig. Vi får se vad det hela leder till och hur det känns i bakdelen och övriga kroppen. Roligt är det i alla fall, och det är väl ändå huvudsaken så här i början.

söndag, juli 08, 2007

Tiden går...

Det har snart gått en månad sedan jag tog beslutet att sluta springa. Ett beslut jag fått väldigt stort stöd för. Alla utom en jag pratat med ansåg att det var ett klokt beslut. Att det var rätt och att de förstod till fullo. Och det känns bra.
Men sedan finns det en som tyckte att jag skulle komma tillbaka igen. Vila och stärka senan. Kanske byta träningsinriktning. Det var Håkan Larsson. Triatleten. Och det kändes bra också. Han vet säkert vilken vilja man som idrottsman har. Och jag kan inte undgå att bli mäkta imponerad och bli fruktansvärt avundsjuk på allt det han kör. Och ska jag vara ärlig känns det rätt roligt att kanske träna något nytt.

Under den här senaste månaden har jag skrivit två böcker i stället. Plötsligt fanns det så mycket fritid. En barnbok som fortfarande behöver bilder. (Någon som är duktig på att teckna?) Och en bok som heter "Resan mot det oundvikliga beslutet". Det är en självbiografi som beskriver vägen till beslutet att sluta springa.

Hälsenan blev först lite bättre. Men under den senaste veckan har den bara blivit sämre. Jag har mina misstankar att problemet kan ligga i mina fritidsskor. Jag ska byta skor under ett längre tag nu, och se hur resultatet blir.

Träningsmässigt den senaste månaden har jag kört lite allmänstyrka varje kväll. Armhävningar, situps och backups. Och så träning för hälsenan. Men jag vet inte hur länge jag kan hålla mig i från att sticka ut och köra något mer. Något mera givande. Jag har ingen bra cykel, endast en mountainbike. Så långa cykelpass vet jag inte om det är så bra. Och löpning...nej, inte innan senan är helt bra. Någonting måste jag hitta på snart. För det här fungerar inte längre.

Jag börjar bli mer och mer övertygad över att den här träningsdagboken snart kommer att ta fart igen. Kanske inte en löpares dagbok. Men träning blir det snart.