4x2000 [4.08]

Ny vecka. Nytt kvalitetspass. Efter att förra veckan fått avbryta intervallpasset så tog jag revansch i helgen. Planen som var uppsatt löd: 4x2000m i 4.08-fart med 1km joggvila i 4.45-fart. Sagt och gjort och jag stod redo på bandet kl 08.00.


5 km uppvärmning. Det går sjukt långsamt och segt. När intervallerna drar igång och känns lätt så försöker jag kontrollera mig att inte höja farten. 4.08 var det bestämt. 4.08 skulle det bli.
Alla fyra loppen löpte på hur fint som helst. Kändes som det där var en bra tröskelnivå för mig just nu. Hade kunnat mäkta med flera 2000:ingar till.


Nu gäller det bara att hålla i det här. Långa intervaller eller tempo en gång i veckan. Nu i helgen är planen 7-8km tempo alternativt 8x1000m. Inte för snabbt.


Avslutade veckan med att springa hem från andra sidan stan. Åtta grader kallt och med enorm huvudvärk. 15km blev det och veckan bjöd totalt på 53km.

3000-2x2000-2x1000

Jag tror att svaret på frågan i förra inlägget är nej. Ingen skriver blogg. Ingen läser blogg. Så därför kan jag egentligen lika väl fortsätta fylla i diverse träningsdagböcker i stället. Det går snabbare. Det är lättare att analysera.


Avslutningsvis ska jag kanske nämna att jag nästan flög fram i helgen. Bandpass i lördags. Tanken var 3000-2x2000-4x1000 i farterna 4.15-4.10-4.05. Vilan var jogg 4'/3'/2'.
På förhand tänkte jag att det var ett rätt tufft pass. Kanske inte farten i sig, men att hålla på så länge, det är jag inte riktigt van vid än.


Jag drog iväg. Fick tag i en band i fel rum. Tycker inte om det där stora rummet på gymmet. Luften är kass. Väggen är för nära. Men med många nyårslöften så är det bara att ta det man får. Om några veckor är det nog lugnt igen.


Den första intervallen flöt på bra. Förutom att jag insåg att bandet var sjukt felkalibrerat. Tappade nästan fem sekunder per km jämfört med vad det skulle vara enligt bandet. Vilket resulterade i att jag försökte springa ikapp det med högre hastighet än jag egentligen skulle behövt.


2x2000 gick också bra. Men sedan började kroppen ta slut. Två stycken tusingar mäktade jag med. Sedan kom den där rädslan för att bli för trött. Jag vek ner mig. Joggade ner 1.5km och stannade bandet. 17km är en okej mängd. Men jag hade nog kunnat bita ihop. Och det stör mig något enormt.


Söndag. Lugnt långpass. 18km utan konstigheter. Finns det bara gott om tid så är de passen underbara. Jag fortsätter att arbeta med att kunna hålla nere farten. Dessutom är kroppen så stel på morgonen så de första km ser nog inte vackra ut.

Skriver folk blogg fortfarande?

Jag hittade en gammal tråd på jogg.se som handlade om träningsbloggar. Klickade lite sporadiskt på några stycken. Av kanske 20 stycken jag tittade på så var det en av dem som var aktiv. Alla andra tog slut där någonstans mellan 2011 och 2015. Skriver folk bloggar fortfarande? Finns det något som helt intresse av att egentligen följa någons träning? Kanske är det mera en egen slags träningsdagbok numera. För framtiden.


Streaken med träning är intakt. 12 passet i rad nu. Nästan varannan dag löpning/styrka. Försöker vara klok och hålla igen löpningen, även om det känns bra. Det har dock uppstått någon liten irritation. Under hälen på vänsterfoten. Hälsporrekänsla. Kul. Precis vad jag önskade mig det här året. Jag tror det kommer från att jag går omkring utan skor på jobbet numera.


Skorna är på nu. Gjutna ilägg i skorna. Styrkeövningar för foten. Tror jag har det under kontroll. Inga känningar i går under löppasset. Stack iväg direkt efter jobbet. För varje dag som går så blir vägarna ändå lite lite mindre halkiga. 10km var planen. 10km blev det.


I slutet av passet kom jag in på en grusväg. Den var helt fri från is och såg så förbannat inbjudande ut så farten drogs upp direkt. 4.24 och 4.17 gick de två sista km på. Kändes fantastiskt att få trycka på lite utan att halka ett halvt steg bakåt hela tiden.


Idag blev det lunchträning. En riktig lyxsak jag numera kan göra. Får återkomma om det. FMTK - 600 reps blev passet. Svetten rann. Pulsen upp. Jobbet gjort.

Det rullar på

Det nya året rullar på riktigt bra än så länge. Men jag har samtidigt en enorm erfarenhet av att det brukar kunna ta slut rätt snabbt när det rullar som bäst.
Samtidigt måste man få njuta lite av rullandet.


Nu är det inte så att formen är fantastisk. Men milen kommer in på kontot. Passen blir av. Och av det kommer formen till slut. Det har jag också erfarenhet av.


I lördags trotsade jag halkan och begav mig till gymmet. Trängdes lite med alla nyårslöften. Visserligen var jag där tidigt på morgonen så de flesta nyårslöftena låg fortfarande och sov.
Hur som helst. Upp på bandet med morgontrött och stel kropp. Iväg.
Har man tanken att springa lite längre, kanske upp mot 20km, då är de där första 6-8km så ofattbart tråkiga.


En annan nackdel med band är att jag har svårt att spinga lugnt. Så fort kroppen är i gång så går det fortare och fortare. När första milen avverkades på lagom imponerande 48' så gick farten direkt upp.


Hade en tanke på att köra en halvmara. Få en slags tid som jag kan ha som riktmärke. Men så blev det inte. Några km in på den andra milen så började det bli tungt. Farten låg ner mot 4.20/km nu. Och jag inser att jag är inte där. Inte ännu. Så efter 18km klev jag av. Nöjd men bitter. Jag hade i alla fall inte ont någonstans.


Igår gav jag mig ut på de halkiga gatorna. Tänkte ta en lugn runda. Svårt att springa för snabbt när det är så mycket is ute. Kroppen kändes bra. Efter 16km när jag var hemma igen kände jag mig nästan oberörd. Fantastiskt när det går att få in såna pass ibland också. Och det är något jag har och fortsätter att träna på. Att tvinga mig själv att springa långsamt. Nu gick den här rundan i 4.44-fart. Kanske ändå lite för fort. Men det kändes grymt.

Nytt år - 2020

Nu har det gått några dagar sedan julafton. Så pass många dagar att det gick och blev ett helt nytt år faktiskt. 2020. Ett år där det är dags att försöka öka mängden lite till.
För att summera de sista dagarna av året så blev det lite blandat. Någon dag där jag kände mig hängig. Någon dag där jag malde på 15km i bra fart på bandet.
Fick också in 20km skidor med en kompis. Första gången jag stod på skidor sedan Vasaloppet. Vaknade upp med sån brutal träningsvärk i höftböjarna och framsida lår så jag knappt kunde stiga upp ur sängen.

Summerar vi året. Då blir det ändå med positiva ögon. Började med att köpa två par skor med hög drop. 10mm. Tänkte att det kunde avlasta mina vader lite. Efter det har jag kunnat köra över 10 mil varje månad (utom oktober där tre sjukveckor satte stopp för det). Om det beror på skorna eller något annat, det vet jag inte.

Under året har jag också tänkt om lite gällande träningen. När jag kört backe eller långa intervaller så har jag kört det lite långsammare än tidigare. Mera åt tröskelhållet. Kanske har det också gjort att vaderna hållit lite bättre.

Under året fick jag ihop 1737.5km. Det är en ordentlig höjning från 2018 (675.7km). Målet i år var 1500km och det klarade jag. Planerar 2000km för 2020. Ingen onaturlig höjning, men det är ändå beroende av hyfsad hel kropp, både från skador och sjukdomar.

Årets första mil avverkades igår. 10km på otroligt isiga gator. Kanske ska jag investera i ett par Icebugs. Om vintrarna ska se ut så här i fortsättningen så är det kanske lika bra. Enligt vädret ska det nu vara plusgrader någon dag till innan det blir kallt några dagar. Sedan plusgrader igen. Ser ut att bli halkigt resten av månaden. Tyvärr så innebär det också att jag måste gå in och trängas med alla nyårslöften på gymmet.

Idag är det löpvila. Lika bra det. Är själv med barnen och det är isgata utanför fönstret. Lägger mig ner på mattan och kör ett FMTK pass i stället. Laddar benen för löpning i morgon.