Hjälp mig Dr. Gustafsson!

Senaste två veckorna har jag dragits med en förbannat elnvis förkylning. Inget allvarligare, men samtidigt inget som gör att man vill träna. Jag har lugnt försökt vänta ut den. Utan resultat.

I går fick jag nog och drog på mig löparskorna och stack ut. Joggade lugnt en 3km och blev förvånandsvärt trött av det. Antar att det var en kombination av förkylningen i kroppen och att det var direkt på morgonen. Hoppas jag i alla fall, för inte tror jag att jag har tappat så mycket av min uthållighet.

Hälsenan har under dessa två veckor bara blivit sämre. Det ömmar så fort jag tar på den och det är lite stelt när man tar de första stegen på morgonen. Dessutom känner jag de tmå knölarna på senan som jag hade på den högra innan jag opererade den. Det var små blodkärl som växte in i senan.

Nu börjar jag fundera på att höra av mig till idrottskliniken igen. Så att Dr. Gustafsson där kan slänga upp mig på operationsbordet. Men jag är tvärr medveten om att vägen dit är lång. Remiss från vårdcentralen och besök hos både den ena och den andra. Men rent ekonomiskt är en ev. operation inga problem.

Jag får avvakta en vecka och se. En vecka med träning. Kanske är det förkylningsviruset som gör att senan känns sämre.

En Claessonkaskad

Har varit lite småkrasslig senaste veckorna. Men nu känns det bättre. Det enda som ligger kvar är en enorm dos av trötthet. Det är samtidigt väldigt mycket på arbetet så man får väl köra så gott det går.
Har fortsatt mala på med cyklande och styrketränande. Tyvärr är det inte så mycket mer att göra.

I går hade jag möte sent och skulle cykla hem. Det regnade småspik. 12 km på 25.54.69. Jag var helt slut. De sista 600m består enbart av uppförsbacke. Jag stapplade av cykeln och bar upp den för de fyra trapporna. Fick i mig några droppar vatten och gick sedan och kräktes. Så slutkörd var jag.

Men samtidigt kändes det bra. Härligt att få köra på så pass hårt att det känns ordentligt i kroppen.
Idag blev det ett lite lugnare pass på motionscykeln på 20km (34.12.87). Rundade av med lite styrka.
Ser annars mest fram emot helgen. På lördag är det Bellmanstafetten. Jag skulle ha medverkat, men efter beslutet att sluta springa var jag tvungen att ge bort min plats. Tyvärr. Men jag ska in och kolla när Janne ska köra, och så som vanligt. Värma upp med honom. Med andra ord, jag ska springa några km i helgen igen.