Vaknade i morse och kände mig lite laogom pigg. Tanken om morgonpass som jag hade igår såg jag inte skymten av. Men så gick det några minuter. Och tanken började så långsamt komma tillbaka. När klockan var 10.00 stod jag utanför huset vid stolpen. Redo att trycka igång klockan.
Tog det riktigt lugn med tanke på halsen som fortfarande gör lite ont. Sprang på lite nya stigar. Riktigt fina vägar inne i skogen. Längs vattnet och över stockar och sten. Och så genom kärr så klart. Som på ytan ser ut att ha ett islager men som egentligen är en decimeter djup blöt lera.
Det hör till. Att komma tillbaka med leriga fötter och blöta strumpor. Annars kan man lika väl vara ute och gå på gångvägarna.
Senan ömmade lite första 5', men sen släpte det och kroppen kändes överraskande bra. Det blev 9km [43.13.66] så här innan frukost. Huvudvärken börjar komma tillbaka lite och halsen gör fortfarande ont. Även om kaffet förbättrar det hela lite så tror jag nog att jag i morgon fortfarande kommer att ha de här symptomen. Tyvärr. Att förkylningar ska hänga kvar så länge. Tacka vet jag magsjuka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Javisst hör blöta skor och frusna strumpor till. Det är riktig löpning det, inga inomhushallar med doserade kurvor här inte! ;)
kör hårt! :)
Skicka en kommentar