Annars tydliggjordes det att min högra fot. Den jag har problem med. Är plattare över det främre fotvalvet.Och på så sätt har tårna och dess ben spridit ut sig mer än de ska. Samtidigt med att skorna jag haft varit aningen för stora och låtit fötterna bre ut sig ännu mer.
Men nu är alltså pelotterna på plats. I alla fall den ena. Och första passet med dem. Och med de nya skorna. Gjorde i går. Det var ett lugnare 10 km (44.50.09) pass tillsammans med bror. Fötterna kändes sådär. Ingen ömhet i framfoten, men ibland kändes det nästan för trångt i skon. Samtidigt som en viss obehaglighetskänsla infann sig under foten med pelotterna liggandes där.
Idag fick jag köra själv. Körde i väg i lätt snöfall och med nysnö på marken. Efter 400-500m gjorde det riktigt ont i vänster fot. Alltså inte den jag haft ont i. Jag stannade och tog ut pelotten. Och efter det var det inga problem alls längre. Frågan är bara om jag ska köra utan den framöver. Eller skadar det ännu mera när det blir ojämt under fötterna?
Det blev 16km (1.16.39.83) i alla fall. Och högerfoten kändes väldigt bra. Förutom att den känns på gränsen till fär trång. Skavsår börjar dyka upp på hälsen.
Men jag kan slappna av mera nu. Kanske försöker jag övertyga mig om att de här pelotterna är lösningen. Men i kurvor kan jag svänga ordentligt nu. Inte ta försiktiga steg för att inte vrida fötterna för mycket. Det är bara att köra på. Full fart frammåt!
Pelott är tydligen lösningen på allas problem.
Eller i alla fall mina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar