lördag, maj 07, 2011

Spring Cross 2011

Timmarna innan en tävling funderar jag verkligen på om det egentligen är värt att tävla. Jag mår så svinigt jävla dåligt. Tre toabesök innan klockan slagt 09.00. Gröt som ständigt är på väg upp. En nervositet som inte är från denna värld. Jag har verkligen inga tävlingsnerver.

Efter att ha letat ursäkter för att åka hem igen från tävlingsplatsen så stod jag ändå där på startlinjen kl. 13.50. 11.8km skulle avverkas och jag hade satt 50' som gräns för att bli nöjd. Ett km snitt på ca. 4.10 alltså.

Pang! Startskottet gick och jag, iklädd fotbollsshorts och fladdrig långärmad tröja stack iväg. Allt för att göra tävlingsmomentet mer avslappnat. Jo visst att det fungerade.

3.50 på första km som dessutom innehöll en riktigt mördarbacke. Gick jag ut för hårt nu? 3.59 på andra. Och jag funderade hur loppet skulle springas. Fortsätta så här för att se hur länge det håller, eller dra ner farten lite och hålla de uppsatta 4.10? Jag valde alternativ ett. Ibland måste man chansa.

3.42 och 3.48 på de följande. Jag plockade fler och fler. Två km kvar till varvning. 4.12 på femte. Lång seg stigning och brant nerför utan att kunna vila. Tog det stopp nu? Sjätte km på 3.53 och jag passerade varvningen på ca. 23.40, en tid som senare skulle visa sig ge en femte plats i 6km klassen.

Strax före varvning funderade jag på att bryta. Rädslan för att bli trött kom över mig som så många gånger förr. Men så fick jag lite extra energi och slog bort tankarna. 6km kvar. Kämpa Matte!

4.12 och 4.06. Mördarbacken igen och tunga steg nu. Men jag bet ihop och sträckte ut steget när det planade ut och blev lättlöpt igen. Lyckades även plocka två placeringar. 3.54 och 4.03. Målet är nära nu. Bara en brutal stigning kvar och en 10km passering på ca. 39.40. Betydligt bättre än jag trott innan och målet på 50' kändes hyfsat säkert nu. De jag passerade i början på varvet kom förbi men jag tog rygg och försökte hänga med dem.

4.20 på näst sista km. Riktigt segt i stigningen. Nu var det bara 850m kvar till målet och det var bara att trycka påå. Tyvärr var jag tvungen att släppa ifrån mig de tre jag tagit rygg på sedan varvningen. Jag hade inte mer att ge.

3.21 på de sista 851m och ett hyfsat klipp i spurten på upploppet. Måste säga att sluttiden på 47.25 är riktigt tillfredställande och en fin 10:e plats av ca. 750 startande. 4.00/km i snitt i en rätt kuperad och tunglöpt terräng får anses som godkänt. Kanske mer än så till och med. Så en bra tävlingsdebut. Ett bra Spring Cross 2011. Nu, tre veckor kvar. Sen gäller det. Shit.

2 kommentarer:

Sabina sa...

Grymt bra tid. Banan är jättejobbig, framförallt backen som du kallar för mördarbacken.

H/ Sabina

Glenn sa...

Sabina >> Tack. Jo, banan var betydligt tuffare än jag väntat mig. Roligt på ett sätt, plågsamt på ett annat.