En tusing till

Efter ett par dagar med riktigt tunga ben var det idag dags för tusingar igen. Termometern visade på -10 så jag räknade redan i morse att stiga in på gymet och mala passet på löpband. Konstigt nog är det mera av en nervös taggkänsla att göra det, i stället för att få det där vanliga klumpen i magen redan kvällen innan.

Förra gången, för två veckor sedan, så körde jag fyra tusingar med ett snitt på 3.34.42. Efteråt när jag pratade med Janne så blev jag nästan utskälld för att fega så mycket i början då jag tror att jag inte ska orka. Då gick jag ut lugnt på 3.43.

Idag gick första på 3.36. Kanske fortfarande lite för långsamt, kan jag analysera så här i efterhand. Andra loppet gick snabbare. 3.26 och det kände fortfarande väldigt lätt. Tredje loppet på 3.28 och först nu tvingades jag upp lite mera på tårna.

Fjärde på 3.25 och jag började fundera på om jag är i bra form eller om det är så förbannat mycket enklare att springa på band.

Femte drog jag runt på fina 3.19 utan att känna mig helt död efteråt. Ett hyggligt snitt på 3.27.37 alltså på fem lopp. Än så länge är det inte så många lopp, jag ska om ett antal veckor vara uppe på nio-tio tusingar i förhoppningsvissamma farter. Men jag tycker ändå det indikerar på hygglig form.

Ska försöka jogga av de snabbare loppen med ett lite längre pass i morgon innan jag på fredag eller lördag drar på en snabbare runda igen. Planen är 13km i 4.10/km fart.