Avbrutet pass

Sitter nu i soffan och är vansinnigt besviken. Skillnaden från att vara nöjd och besviken blev 400m. Varken mer eller mindre.

Bestämde mig inte fören efter två-tre km jogg att jag skulle ge mig på tusingarna idag. Fick plats på ett av de bra banden och vågade göra ett försök trots att det var en hel del folk på gymet.

Fem km uppvärmning följt av 7x1000m med en minuts vila var planen. Jag drog upp bandet och kunde lätt köra igenom första loppet på 3.32.10 Kanske lite för långsamt. Men jag skulle ändå mäkta med sju lopp den här gången.

Andra och tredje flöt också på utan direkta svårigheter. 3.26.77 och 3.26.65. Lite snabbare nu men ändå väldigt kontrollerad löpning. På fjärde sen började det ta emot lite sista 200m. 3.24.85 på den.

Började räkna ner antal lopp nu och bara försöka köra på. 3.25.21 och 3.25.47. Men nu kändes det ordentligt efter ungefär halva intervallen. Men jag gav mig fan på att dra av den sista också. Gav mig i väg i 3.22-fart. Tänkte putsa till snittet ordentligt jämfört med senaste gången.

Men när halva intervallen var gjord började kräkreflexerna sätta igång. Jag var säker på att jag snart skulle stå och spy rakt över löpbandet. Så jag blev tvungen att efter 600 löpta meter stanna bandet. Med lite småkräk i munnen. Sweet.

Snittet på de sex första loppen hamnade på 3.26.84. På hundradelen samma som senast. Jag är besviken, det är jag. För rent orkmässigt vet jag att jag hade fixat 400m till i samma fart. Så hade jag inte börjat kräkas så hade det blivit ett fint snitt på sju lopp. Eller om jag hade kört ute, så hade jag kunnat spy och fortsätta samtidigt i 400m till.

Joggade långsamt ner i 3.4km och fick totalt ihop 15km. Och en hel del bitterhet över att behöva avbryta. Men sång är livet antar jag. Revanch om en vecka. Då ska jag köra sju stycken med betydligt bättre snitt.