Kanske några ord om de senaste veckorna. Foten känns bara bättre och bättre och distanserna blir längre och längre. Så egentligen skulle man kunna säga att allt var som det skulle. Men ser man i träningsdagboken så är det dessvärre inte så. Under veckan som gick fick jag ihop de 91km som programmet sa åt mig att göra, men det var bara genom distanspass. Inga snabbare lopp, vare sig de 2x800-600-400-200 som jag skulle eller de 16km tempo jag hade tänkt.
Missen sitter dock inte i fotproblemen, vilket är bra. Utan mera i ett knä. Fick i måndags en lätt ömhet i utsidan av vänster knä och misstänkte direkt löparknä. Men jag har kunnat springa vidare. I tisdags och under passet med Janne i Avesta i onsdags högg det till i knät vid 5-6km med gick br asen.
I torsdags var det bara lite "tjockt" och efter en vilodag i fredags så har de sista två passen, varav knappa 21km i dag gått över förväntan. Tungt med relativt problemfritt.
Så jag hoppas jag med hjälp av speciell stretching och lite extra benstyrka i form av utfallssteg och enbensböj kunnat hantera knät. Dock har jag inte vågat köra på snabbare i form av långa eller korta intervaller. Vilket kanske så här i efterhand var klokt.
Nu packar jag mina väskor, drar förbi "Mamma Mia" och åker sedan upp till norrland och Robertsfors i morgon. För att leta efter formen. Någonstans måste det vara och jag har 18 dagar på mig hitta den.
1 kommentar:
Du behöver inte stressa fram varken längd eller fart på passen. Så länge du inte får någon ordentlig skavank på foten eller knät så kommer du klara sub 40 galant.
Skicka en kommentar