Skulle egentligen ta veckans vilodag idag, men efter lite ändrade planer på arbetet så fanns det utrymme för ett pass ändå. Jag tänkte att det skulle bli 7km i lagom behaglig fart. Har under dagen haft en lite ömmande hälsena, vilket antagligen kommer från mina nya skor.
Vid första kontrollpunkten låg jag 10’’ under den tiden jag brukar ha där. Det kändes lätt så jag pinnade på i samma tempo. För varje steg jag tog, så blev tankarna kring tiden större och större. Jag brukar ha 31’ ungefär om det går hyfsat fort. Jag började fundera på en tid under 30’.
Stegen malde på. Vid nästa kontrollpunkt behövde jag ha runt 22’ för att möjligtvis klara 30’. Jag flög förbi bommen på 21.49. Så ja!
Det började kännas lite i benen nu, men inte alls så mycket som jag trodde det skulle göra. Så jag malde vidare.
När jag kommer ut ur skogen tar det knappa 3’. Alltså behövde jag ha 27’ för att klara tiden. Jag vände runt stolpen och kom ut ur skogen på 26.31. Nu var det klart. Så jag sträckte bara ut stegen lite på raksträckan innan den avslutande långa uppförsbacken. Och stannade utanför huset på fina 28.49.05.
Det viktigaste är inte en snabb tid, för 4.07/km är inte speciellt snabbt när allt kommer omkring. Det viktigaste var att det faktiskt kändes problemfritt i baksidan. Så kanske det här passet var vändpunkten. Kanske går det bättre nu.
Igår kändes det inte alls lika bra. Vare sig i benen eller i baksidan. 8 km (37.12.10) i hettan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Pressa inte kroppen för mycket till nya skador bara. Skynda långsamt så springer du snabbt =) 2 minuter är ändå en grym förbättring. Dessutom ett stort tummenupp för att det inte kändes fel i kroppen under passet.
Mr T >> Ha! Du känner väl mig? Jag hinner säkert med 3-4 skador till i år :)
Skicka en kommentar