9km och toppform

Igår var det dags för en av de där underbara stunderna. Janne skulle springa midnattsloppet och jag följde med för att värma upp med honom. Vi joggade runt precis som förr. Och stannade för att strecha efter 4km.
Sedan körde vi några stegringar innan han skulle gå i väg bort till starten.

Innan eliten går in i sin startfolla så brukar de köra lite fler stegringar på gatan framför. Jag gick dit också. Körde några lopp med eliten. Publiken stod tätt på båda sidorna av gatan och tittade. Det kändes precis som förr. Det kändes som att jag var en av alla dem igen. Skillnaden var bara att när löparna skulle ställa upp på statlinjen så var jag tvungen att gå och ställa mig i publiken. Det sved.

Benen kändes väldigt lätta. Hälsenan ömmade lite första 3-4 minuterna på uppvärmningen, sedan ingenting. Helt underbart. Körde nerjoggen med Janne också. Totalt blev det 9km (44.54.72). Och känslan kom där jag aldrig ville sluta springa. För slutade jag, visste jag att det kommer att dröja ett tag innan jag gör det igen.
Nu blir det inga fler löppass på ett tag.

I övrigt har jag fortsatt träna styrka här henna. Samt ett antal pass på cykeln i skogen. Det är roligt det där med mountainbike. Ny cykeldator gör det ännu roligare. Ska införskaffa lite fler saker till det där snart. Tröja bl.a.