söndag, augusti 03, 2014

Ännu en vad

Semestern lider mot sitt slut. Det har varit en bra semester. En riktigt bra semester. Nu behöver jag inte gå in på alla utflykter, resor och aktiviteter här. Utan jag kan lägga fokus på löpta km. På hårda och lätta pass. För det har varit en bra sommar även ur träningssynpunkt.

Jag gick upp från 3 mil i veckan till 5 mil. Lyckades hålla det i stort sätt varje vecka. Det har länge varit runt 30 grader varmt. Så i bland har jag gömt mig inne på gymmet för att få till lite hårdare pass utan att tuppa av.

Det har gått riktigt bra. Även om en del pass kännts riktigt tunga med tanke på värmen. Men jag har hela tiden vetat att det kommer att släppa. Och i början på veckan så gjorde det så. 15 lätta km. Hade kunnat fortsätta hur länge som helst kändes det som.

Jag hade två-tre pass där ingenting på hela kroppen gjorde ont. Ren magi. Men givetvis ska det inte få vara så speciellt länge. Den andra vaden. Den vänstra. Högg till för några dagar sedan. Under ett lugnt distans pass. Jag väntade någon dag. Provade. Pang. Igen.

Förhoppningsvis är det samma sa jag haft under våren med den högra vaden. Då kunde jag jogga vidare. Rulla på en foam roll och göra lite övningar. Nu har jag beställt en egen så jag inte behöver åka till gymmet för att rulla. Så jag hoppas det ska bli ordning på vaden snabbt.

Återkommer snart. Hoppas jag.

tisdag, juli 08, 2014

Kvalitetspass

Tro det eller ej. Men senaste veckan har jag kört lite kvalitet. Och eftersom det är 300 grader varmt ute så hoppade jag in på löpbandet. Och, ja. Dessutom tycker jag om att köra de snabba passen på band.
I vilket fall som helst. Förra veckan. 3x3km @ 4.00/km med 1km joggvila @ 4.45/km. Ett pass som kändes väldigt bra. Inga problem alls att fullfölja med hyfsat pigga ben.

Därför hade jag stora förhoppningar på dagens tempopass. 10km var planen och en vision att kunna nå ner emot 40'. Redan på uppvärmningen kändes både kropp och ben tunga. Inget jättesug att springa fort. Vilket är bra att ha om man nu ska klara ett tufft pass.

4.05 på första km. 4.07 på andra. Började komma in i farten lite nu. 4.05 på tredje och 4.05 på fjärde. Det började bli tungt. Men jag chansade och drog upp farten. 4.04 på femte och 4.04 på sjätte. Riktigt tungt nu och jag kom till den punkt där jag var tvungen att välja. Dra ner lite på farten och kanske orka hela eller köra och få ett lite bättre snitt.

Då vaderna började kännas av lite på sjätte km så valde jag att dra upp farten ytterligare och ge mig efter 7km. Onödigt att chansa och kanske få ännu mera ont i vaderna. 3.55 på sista km och i mål på 28.26. Och även om det bara blev 7km så får det vara ett okej snabbdistanspass. Det var ändå ett tag sedan benen rullade på riktigt snabbt.

I morgon blir det dock lugn jogg ute i värmen. Konstigt nog ser jag redan fram emot det.

onsdag, juli 02, 2014

Brutalt spår

För ett tag sedan sprang jag genom en skog på en stor grusväg. Från grusvägen gick det in en stig in i skogen. Så när det var dags för passet igår kom jag på den briljanta idén att testa den där stigen. Så in i skogen sprang jag.
Det fanns en miljard olika stigar som gick åt alla möjliga håll. Och inte fan var det någon märkning på träden heller. Så efter någon km så stod jag där. Mitt i skogen. Och var så jävla vilsen man kunde bli.

Men jag fortsatte på stigar hit och stigar dit. Tills jag kom fram till någon slags parkering och en samlingsplatstavla. Då hade jag koll på vilket håll jag skulle i alla fall. Efter många om och många felval så kom jag ut på den där stora grusvägen igen. Fick ihop 12km men jag kan inte förstå den stora hysterin kring det här med orienteringsspår, eller "trailrunning" som det tydligen kallas nu för tiden.

Det blir orytmiskt i löpningen. Ingen fart alls. Risken att stuka fötter tycker jag är större än vinsten med styrkan i lederna man får. Så jag fortsätter gärna att springa utanför skogen.

Idag bar det av till ett elljusspår. Det är första gången på länge jag springer i ett sådant. På vintern är det ett konstsnöspår och kanske borde jag fattat då. Att det här var ingen vanlig motionsslinga. Det här spåret var brutalt. Sjukt tunga backar. Och det känns som att det alltid gick uppför. Kom det någon nedförsbacke så var det i en 90 graders lutning. Inte en möjlighet att vila.
Två varv i 5km slingan mäktade jag med. Strax under 45'. Egentligen helt okej med tanke på hur tunglöpt det var.

Avslutade passet med 1,5 timmes tennis. Kanske inte var den smartaste idén. Jag är inte 20 längre och är visst inte oövervinnerlig. Kroppen orkar inte med lika mycket utan att vila.

I morgon är det löpvila. Måste låta vader, hälsenor och knän vila lite. Vet inte riktigt hur statusen är på allt det där.

onsdag, juni 25, 2014

Ännu ett år

Jag klickade runt lite på nätet. Plötsligt hittar jag den här sidan. Det är nästan så jag glömt bort att jag hade den. Inte konstigt att det inte skrivits något. Skulle vara skönt ibland om det skrevs ett inlägg om träningen automatiskt efter ett bra pass. Om man nu kan göra någon bra inställning om vad ett bra pass egentligen innebär.

Nåja. Nu är jag här. Nu skriver jag. Kanske skriver jag i morgon igen. Kanske skriver jag om ett år. Jag vet inte vad jag kan lova.
Jag ska låta historia vara. Hur slutet på 2013 varit och första halvan av 2014. Det jag kan säga är att det inte slagits några pers eller direkta distansrekord. Men det har ändå blivit ett par pass här och där. Både bra och mindre bra. Hade ett par tusingpass på bandet som snittade 3.48/km på 8st.

För någon månad sedan köpte jag två par nya skor. Nu jävlar skulle det springas. Ett av paren var aningen för små. Det gick bra att springa i dem och jag tänkte att de skulle töja ut sig lite efter ett antal mil. I stället slutade det med ett ömt hälsenefäste och tre veckors vila/rehab. Just my luck. Även om det kanske var mitt fel.

Men efter att ha gått tillbaka till mina gamla perfekta Lunarglide så har det försvunnit och jag springer obehindrat igen. Wohoo!

Så jag hoppar till nutid. Blåsigt igår så jag fegade och gömde mig inne på gymmet. 20km drog jag av. 24.17 - 22.01 - 21.49 - 21.21 på de fyra femmorna. Pigga ben och fullt fokus. Nästan så jag skulle tro att jag var i form. Om jag inte visste bättre vill säga.

Idag planerade jag att få dra iväg en sväng efter middagen. men Flickan från landet i norrs träning drog ut ordentligt på tiden så jag kom inte iväg fören sent. Provade lite nya vägar som inte alls var så långt jag hade trott. Landade på 10km till slut i 4.35-fart.

Kanske är det för att semestern har börjat. Kanske är det för att det är varmare och ljusare. Men suget på att springa är bra nu. Men jag har förstått att efter sommar kommer vintern. Och den kommer tidigt här uppe i norr...

måndag, april 15, 2013

Det var inte igår

Det har snart gått ett år sedan jag skrev något här. Ett år där det hänt en hel del. Dessvärre har det inte hänt så mycket ur träningssynpunkt. Vilket den här bloggen egentligen ska innehålla. Jag kan sitta här och rada upp ursäkter. Ursäkter som att Prinsen tar mycket tid och kraft. Att Flickan från landet i norr ska hinna träna också. Och allt sånt där. Den enda hållbara ursäkten är egentligen att jag är hemma hela dagarna med Prinsen just nu och när det väl blir kväll så lockar det mer att lägga upp benen i soffan.

Senaste året har även innehållit en del problem. Inga benbrott och större skador, men vaderna har strulat till och från som vanligt. Det har blivit avbrott från träning och motivationen har inte alls funnits under en lång tid.

Det jag däremot har börjat med under den senaste månaden, sen jag gått på min föräldraledighet, är barnvagnslöpning. Det är inga jättedistanser som avverkas, men mellan 5-8km får jag ihop på förmiddagarna i alla fall. I farter mellan 4.50-4.25/km. Helt okej. Och så blir det styrketräning när Prinsen sover.

Så jag har inte helt legat på latisdan. Sista dagen innan föräldraledigheten tog jag ett sista besök på gymmet. Ett litet formtest. Drog av en 10km på 40.59. Så helt ur form är jag inte.

Tanken är väl att försöka få ihop lite mer än 3mil i veckan. Inte minst nu när jag är ledig i ett halvår. Hur det sen blir i höst, när alla jobbar och Prinsen ska börja på förskola, det vet jag inte än. Det pusslet får jag försöka lägga då.

I kväll ska jag däremot försöka komma iväg en sväng när Flickan från landet i norr kommit hem. Jag har en liten kille med öroninflamation här hemma just nu, så det känns inte rätt att stoppa ner honom i vagnen och springa med honom. Han har dessutom försökt somna i en och en halv timme nu. Kanske dags att ge upp och ta upp honom. Suck. Det kan bli en lång kväll det här.

lördag, maj 05, 2012

Det vill sig inte.

Det vill sig inte riktigt just nu. 3km har avverkats under de senaste två veckorna. Det är inte riktigt okej. Inte ens nära.
Har haft lite strul med höger vad igen. Det började komma lite smått efter ett tempopass på 8km i 3.50-fart. Jag misstänker en lättare bristning. Men vad vet jag.
En veckas vila blev det innan jag testade att jogga hem från jobbet en dag. 1.8km gick bra. Sen kom smärtan tillbaka.

Nu har det gått 10 dagar till och det börjar bli hög tid att ge sig iväg på en runda. Jag vill så gärna. Jag drömmer mig tillbaka förra våren. Snittlängen på passen låg på 16km. Jag var oövervinnerlig kändes det som. Ute och körde i regn och rusk. I snöfall och minusgrader. Ibland lite snabbare på band. Men känslan av att få springa så mycket. Att kunna göra det och känna hur stark man är. Det är inte illa.

Men visst. Nu sitter jag i soffan. Prinsen ligger och sover och jag äter cocosbollar. Hm. Är det inte fel någonstanns? Varför ligger jag inte på golvet och kör sit-ups i stället? Elller bemböj? Kom igen nu!
Men jag var på Iksu spa idag. Hämtade ut mitt årskort jag fick genom komunen. Eller. Fick och fick. Jag betalt givetvis för det. Ingenting är gratis. Men i stället för ett månadskort för sjuka 920:- så betalr jag nu 308:- i månaden. Känns betydligt mer rimligt och humant. Och då får jag även tillgång till solrummet. Bara en sån sak.

I morgon ska jag dit. Då är Flickan från landet i norr på plats igen och jag får smita iväg en stund på mogonen. Ska testa jogga lite lugnt på bandet och sen köra lite cykel. Hm. Den där cykeljäveln. Den förknippas verkligen med rehab...

måndag, april 09, 2012

Upp och ner

Snart två månader sedan jag skrev om ett träningspass. Och sedan dess har det väl varit lite upp och ner, men jag har ändå lyckats hålla minst 50km i veckan (förutom en sjukvecka). Ofta har jag reflekterat över formen under passen. Ena dagen så är det tungt att jogga hem från jobbet med ryggsäcken i 4.45-fart i sju-åtta km. Andra dagen flöt jag fram när jag drog av en fin serie med 1x3000+2x2000+3x1000 med 500m joggvila. På farterna 3.53/km-3.49/km-3.38/km

Så det går verkligen upp och ner. Men jag tycker någonstans att jag hittat ett upplägg som fungerar just nu. Jag kör mitt längre pass och jag kör mitt kvalitetspass. Sen fyller jag ut med kortare pass så mycket det går, utan att vara borta från Prinsen för mycket.

Så här får det fortsätta. I alla fall fram till sommaren, då ska jag försöka få till lite längre och fler pass igen. Den där sommaren, så aldrig verkar närma sig. Förra veckan hade jag -18 när jag gick iväg till jobbet. Och snön verkar aldrig försvinna. Vad tänkte jag egentligen när jag lämnade Stockholm?

På torsdag är det dags för ett favoritpass. 10km tempo. Det ger en bra bild på hur formen ligger till på riktigt. Hoppas att kunna klämma mig ner mot 39' i alla fall. Då ska jag inte ha tappat för mycket de senaste månaderna.