onsdag, januari 28, 2009

Jakten på tiden

Det kändes att jag kört 16km igår. Låren var tunga. Riktigt jävla tunga första 500m. Sen började det släppa. Körde första 3km i skogen, där underlaget var vidrigt. Enbart is hela vägen. Började fundera på om jag skulle klara av 5.00-fart. Kom ut ur skogen och låg 1'57'' över 5' fart.

Så jag började jaga. Vid 4km var jag bara 1'20'' efter. Och vid 5km bara 51''. Nu började det kännas bättre. Så jag försökte hitta lite fästa någonstans på vägen och trycka på lite mer.

Vid passering 6km var jag endast 30'' över 5' fart. Nu kändes det rimligt att komma under den utsatta farten. Men km efter var tung. Den var lång och gick i stort sätt bara uppför. Så jag tappade. Och jag tappade ordentligt. Plötsligt låg jag 2'02'' över.

Men känner man till rundan så vet man också att det är rimligt att kapa tid på de sista km så det var bara att köra på. Vid 8km var jag i alla fall under 2' (1'55'') och vid 9km 1'36''.

Nu började jag undra om det verkligen skulle gå. Men sista km är lite kortare än övriga, då jag bara i huvudet satt upp km stolparna. Så när jag stack ut på sita km var jag 1'24'' över. Och då hittade jag en liten bit på sidan av vägen där jag fick lite bättre fäste. Och så kom jag upp till sista backen. halkade till men parerade snabbt.

Över bilvägen och in på mina föräldrars gata. Steget såg bra ut. Så kändes det i alla fall. Men så kunde jag kostatera tiden. 54.10.60. Alltså nästan 50'' under 5.00/km.

tisdag, januari 27, 2009

Ett lite längre pass

Det blev ingen träning i lördags. Och inte söndags heller. Det blev ett sex dags långt löpuppehåll. Och ärligt talat tror jag det var vad kroppen, men framförallt huvudet behövde.

Nu är det en ny vecka. Lusten är tillbaka. Kroppen känns piggare. Och jag känner att jag är på väg att ta ett beslut kring det här med tusingar. De skapar ångest. Jag har alltid ogillat tusingar. Jag hatar dem så mycket så jag spyr galla över dem. Men de är viktiga, så jag har oftas kört dem.

Men nu är det kanske inte lika viktigt. Nu är det viktigare att träningen är rolig. Och jag tror den blir roligare om jag tar bort det passet och kör minutintervaller i stället. Men vi får se.

Igår blev det 10km i hyggligt tempo. Bra start på veckan. Kroppen kändes pigg första halvan, sen tog det ojämna tempot som blir då det är halt, ut sin rätt. Och benen började bli tunga.

Idag. Då var siktet högre. 16km blev det. På 1.19.47.69. Tryckte på ordentligt sista km för att klara under 5.00/km. Och med en fin 4.29.98 avslutning så fixade jag det precis.

I knät kände jag ingenting. Och senan kändes riktigt bra den också. Så nu klarar den både intervaller och 16km. Ser ljust ut nu. Hoppas bara lusten stannar kvar länge nu också.

fredag, januari 23, 2009

Ett break

Två veckor gick alldeles utmärkt. Sedan hände något. Men det har inget med knät eller senan att göra. Det sitter mera i huvudet. Och övriga kroppen.

Jag var helt matt. Helt kraftlös. Hade ingen ork alls på jobbet. Stirrade rakt fram. Så det blev några dagars vila. Behövde komma hem och bara vila. Träningen skulle inte vara någon tvång som tidigare. Passen ska vara roliga, i alla fall de flesta.

Nu har det gått ett par dagar utan träning alls och kroppen börjar kännas piggare. Lusten är lite större. Så i morgon kanske et blir ett pass igen. Eller så väntar jag en dag till. Vi får se. Behövde komma i från all träning och rensa huvudet lite.

Som sagt. Knät känns bra och senan likaså. Och nu börjar resten av kroppen komma igen också. Snart bär det av igen med 12km pass och intervaller. Och så ett långpass. Det ska bli spännande att se hur det fungerar med 15km för senan.

söndag, januari 18, 2009

Fin fin fartlek

Hade en välbehövlig vilodag igår. Även om jag inte hade så lätt att gå. Övre fästena på senorna var riktigt stela efter tusingarna i torsdags och luftrören brände fortfarande. Men efter en insmörjning och lite massage på vaderna så kändes det i morse lite bättre.

Idag stod det ytterligare en sorts fartlek på programmet. Värmde först upp 20'. Senan kändes lite sådär. På utsidan av hälbenet är det som ömmar. Men så länge det inte är senan så känns det fortfarande okej.

När det gått 20' så var det dags för lite halvdanna intervaller. 1-2-3-3-2-1 med samma joggvila som intervall. Försökte att inte trycka på för mycket som det blev med backfartleken förra veckan. Och det kändes relativt lugnt idag. Fick upp pulsen rejält och det kändes lite i benen också. Men jag var inte död på något sätt efterår.

Efter intervallerna blev det nerjogg resten av runden. I ca. 15'. Totalt fick jag ihop 12km idag och fina 53km den här veckan. På fem löppass. Alltså ett snitt över 10km per pass.

Var inne på löplabbet idag och tittade lite på skor. Måste verkligen skrapa ihop lite pengar snart. Känner att stötdämpningen i de mjuka skorna jag har nu nästan är helt borta. Börjar få lite ont i trampdynan. Och de andra jag har ger ett allt för oskönt steg. Måste bara hitta ett sätt att få fram lite pengar...

torsdag, januari 15, 2009

Andra vändan

I veckan har det varit lite varmare ute. Men så klart när det idag skulle köras tusingar så var det igen en hel massa minusgrader. Förra veckan var det nip minus. Idag var det bara fem men kändes mycket mycket värre. Nu. Två timmar efter passet känner jag fortfarande brännande i luftrören och hostar en massa.

Men nu till intervallerna i sig. Hade ett snitt förra veckan på hyggliga 3.37.60. Men eftersom underlaget var bättre idag så kunde det kanske gå snabbare. En öppning på 3.27.37 bådade gott. Men samtidigt lite oro för att ha öppnat för snabbt.

Andra gick på 3.31.48. Och nu började det kännas ordentligt i låren. Men knät kändes bra. Och senan helt okej också. Tredje var tung. Fick slita ordentligt för att orka. Inte minst mentalt. Och så var jag tvungen att köra en fjärde också, kan inte vara sämre än förra veckan. Planen var egentligen fem, men det gick inte. Inte idag. Och inte med den öppningen. Fjärde fick jag ner tiden lite på igen, eftersom det bara var att pressa ut det sista ur benen.

En serie på :3.27.37/3.31.48/3.36.55/3.31.39 gav ett bra snitt i alla fall. 3.31.69. Och senan kändes bra. Inte perfekt, men under intervallerna och nerjoggen kändes den fint. Frågan är hur det blir i morgon. Känner mig väldigt obekväm i mina nuvarande skor. De som är lite hårdare kring hälkappan. Steget blir klumpigt och tungt. Skulle verkligen behöva investera i ett par nya.

måndag, januari 12, 2009

Ett högre tempo

Fick sällskap av Janne både på gårdagens pass och på dagens pass. Igår drog jag på mig träningskläderna på förmiddagen. Försökte förbereda mig på de 12 km det stod på programmet. Sex timmar senare kom jag ut. Det var riktigt svårt att hitta någon som helst motivation. Men 12 km blev det, med lite lagom tunga ben efter lördagens fartlekspass.

Idag blev det 10km i lite högre tempo. Det kändes ganska bra första 4km. Pigga ben och lungor. Körde i de lite tyngre skorna eftersom jag kände lite i senan igår. Men efter 4km stannade vi för att tömma blåsan en snabbis. Och efter det var benen riktigt blytunga. Det tog nog en 2-3km innan det började släppa och flytet återfann sig. Och vi kunde avsluta i hyggligt tempo igen. 45.24.65 lovar ändå gott.

Sista 2 km började det bränna lite i senan. Känner mig lite orolig för den just nu. Det har gått tre pass i rad nu där det har ömmat lite mer än vanligt. Men det går ändå okej att träna. I morgon är det vila, känna att den kommer lägligt. Så får vi se hur det blir på onsdagspasset. 12 km eller 7 km, beroende på om jag har personalmöte eller inte.

lördag, januari 10, 2009

Tung fartlek

Efter intervallerna i onsdags kändes senan fortsatt bra. Ingen stelhet på torsdagsmorgonen. Och 7km återhämtningspasset på torsdagskvällen kändes bra det också. Eller, bra och bra, inte direkt pigga ben, men det spelar ingen roll just nu.

Igår blev det vila. Måste få in en hel vilodag varje vecka i alla fall, även om suget efter att träna träna träna finns där just nu. Jag har inte bråttom till något. Ingen säsong. Inga tidsmål. Utan det får gå i den takt det gör.

Idag däremot var det dags för lite fartlek. Tänkte att jag skulle köra en 9km runda där jag trycker på i backarna. Det gick bra i början, men efter halva varvet ungefär så började de tunga backarna komma. Efter att jag passerat Väsjöbacken och alla skidåkarna.

Kanske blev det så att jag tryckte på för mycket i backarna så tempot blev lidande efter. Det blev inte riktigt det flytet jag hoppats på, utan mera fokus på backarna och tempot där. Men det är bara ta in det som lärdom och försöka göra annolunda nästa gång. Passet kändes i alla fall mycket tyngre än tusingarna i onsdags.

Senan kändes lite sådär idag. Den ömmade lite första 4-5km. Kanske ska jag försöka få in några pass med de andra skorna igen. Varva mellan dem. Kanske är det så illa att jag har ett knä som bli sämre av de hårdare skorna. Och en sena som blir sämre av de mjukare. Kan vara ett teckan på att investera i ett par hela nya. Hm.

onsdag, januari 07, 2009

Det var på tiden!

Igår var det fortfarande kallt. Men det har inte varit något hinder tidigare, och inte heller nu. Ut i kylan och avverka 10 km. Innan jag stack iväg kände jag mig kallsvettig och illamående. Under passet kom spykänslor och huvudvärk. Men annars var allt bra. Ha! Det blev ett fruktansvärt långsamt pass, men det gjorde inte så mycket med tanke på dagens plan.

Idag var det nämligen dags. För första gången sedan hälseneoperationen förra vintern. Intervaller! Jag börjar lugnt med 4x1000m. Vila 1'. Var lite orolig innan passet med tanke på mängden minusgrader, men jag ansåg att -9 var okej för lite hårdare träning.

Oron fortsatte sen under uppvärmningen. Hur skulle knät reagera? Hur skulle senan klara det här? Efter 4 km uppvärmning och lite stretching så var det dags att starta klockan och rulla iväg. Tänkte att jag bara skulle ha en liten fartökning jämfört med distanspassen, så en tid runt eller kanske strax under 4.00 hade varit okej.

3.33.34/3.39.01/3.38.50/3.39.58

Mer behöver jag inte säga. Knät kändes ingenting. Varken under uppvärmningen, intervallerna eller nerjoggen. Senan kändes lite första 10' på uppvärmningen. På själva hälbenet. Sen var det knappt något alls under passet. Och bäst av alls, inget på nerjoggen.

Så ett snitt på 3.37.60 får vara helt okej. Kanske lite bättre än så. Med tanke på första gången på över ett år. Nio minusgrader och ett underlag som kan starkt ifrågasättas.

För första gången på länge kände jag mig nästan som en löpare. Även om steget kändes kantigare än på länge. Då jag inte är van vid högre farter. Men det här var bra. Riktigt positiva känslor. Nu är jag på gång. Nu är jag på väg tillbaka. Till något. Om det bara känns bra i senan i morgon bitti.

söndag, januari 04, 2009

Kompis det går bra nu

Igår var jag ute hos Janne i Viksjö för att kolla på JVM hockeyn. Innan dess passade vi på att sällskapa varandra ut i minusgraderna på ett pass. 9 km blev det i outforskade bostadsområdet. På programmet jag satte ihop för de kommande fyra veckorna stod det 10km, så kanske får jag försöka ta igen den förlorade km idag.

Första 7 km kändes riktigt bra. Kroppen var pigg. Benen och lungorna behövde knappt arbeta. Det här skulle bli ett bra pass. Men så efter en 30’ löpning kommenterade jag att min haka börjat domna bort. En kort stund senare blev låren iskalla och stumma. Och de sista 3-4’ var mest en pina. Trots det gick återhämtningen efter väldigt snabbt.

Både senan och knät kändes bättre än under fredagspasset. Jag har börjat köra övningar som stärker musklerna kring knät. Och ordentligt med stretching av låret och utsidan av knät. Samtidigt knaprar jag lite voltaren och har återgått till mina gamla skor. De jag kört med senaste tiden är lite hårdare. De tvingar upp mig mera på tårna och sitter hårdare kring hälbenet.

Jag vet inte om det har med skorna att göra, men jag tycker det kan vara värt att testa det. Idag blev det 10 km. Jag tog inte in den där tappade km från igår. Men det gör heller inte för mycket. Fick ändå ihop 36 km på fyra löppass. Och ett styrkepass. Skulle egentligen kört 12 km idag. Men -12 grader gjorde att större delen av kroppen valde att frysa till och bli stel och tung. Däremot kändes både senan och knär riktigt bra fram till sista 2.5km. Då började senan ömma lite.

Nästa vecka börjar lite hårdare och resultatinriktad träning. Men jag ska försöka lyssna ordentligt på kroppen. Fem löppass i veckan och ett styrkepass. Så ser planen ut. Mera detaljerat blir det senare.

fredag, januari 02, 2009

Nytt år - nya skador

Nytt år. Nya möjligheter. Och antagligen ny skador. Det är visst så jag fungerar. Börjar något läka och kännas bra, så kommer någon annan skada. Senan har senaste månaderna bara blivit bättre och bättre. Passen blev längre och längre. Och tempot snabbare och snabbare.

Kring jul, började senan under knäskålen ömma. Bara 2-3' i början på passet, sen fungerade allt som det skulle. Senaste veckan har jag varit uppe i Norrland. Sprungit längs skoterspår i skogen utanför Umeå. Knät har fortsatt göra ont i början av passen.

Idag var det nästan -10 ute. Förbannat jävla kallt. Men så länge det bara är 10 minus så går det att springa ute. 7km blev det [32.04.22]. Känt och senan kändes inte alls bra. Nu tror jag det blev extra illa när det var så kallt ute och stelheten blir lite mer påtagande.

I morgon är det ett nytt pass. 10km ska avverkas. Hoppas det kan bli lite varmare snart. Känner att min kropp behöver det. Men ska man se rent formmässigt så kändes dagens pass bra. 4.28.90 på sista km. Och benen och lungorna kändes väldigt pigga.